torsdag 17 december 2009
La Société du spectacle
Här råder det stiltje och som ni kanske noterat leder domänen nu till annan ort. Jag har ett annat projekt på gång där, vad det kommer resultera i vet jag inte riktigt än men troligtvis kommer inte den här sidan leva vidare 2010.
Etikett:
escapism
lördag 12 december 2009
hate to say i told you so
"Trots den växande fildelningen mår den svenska musikbranschen utmärkt. Och artisterna tjänar bättre än någonsin enligt ett nytt forskningsprojekt. Men för skivbolagen går det tyngre."
Etikett:
€,
musik,
politik,
rättssäkerhet
onsdag 9 december 2009
glory glory man united
Man blir nästan lite tårögd av sitt lags imponerande insats på bortaplan mot fjolårets tyska ligasegrare Wolfburg. Fjorton (14!) skadade spelare i a-lagstruppen varav åtta är försvarare lämnade Sir Alex Ferguson med en hel back inför matchen. Ytterbacken Patrice Evra fick bära kaptensbindeln och spela i en tre backslinje med mittfältarna Carrick och Fletcher. Park fick rollen som yttermittfält men var nere och bildade en fyrbackslinje när pressen var som hårdast.
Framåt gör Owen ett hattrick och när slutsignalen gick hade den vikarierande backlinjen endast släppt till ett mål.
Innan matchen sa Sir Alex: "Manchester United are always first at doing something, so we will try and do that again on Tuesday by playing with just one defender!" Det fungerade, jag är stolt.
Etikett:
fotboll,
hjältar,
hyllning,
verklighet,
verklighetsflykt
söndag 6 december 2009
this past week
Nu är det bara väntan, inget kvar att hämta. Tryggt och stelt, det ger mig ingen lycka mer för hela staden äcklar mig men jag är dum och stannar. Den är en tjej jag tagit tillbaka fast hon knullat andra. Men kyss mig på munnen, vi glömmer det bara för kvällen. Ta mina händer, bara håll i dem, vad som än händer. Alla dansar och de ler när dom sjunger om ångest och DJ:n spelar samma låtar för hundrade gången. Finns inget här att hämta, bara misär och längtan. De sjunger om att dekadens är min bästa vän och det slår mig när orden kommer ur min mun, hur den här staden dödar dig när du är ung.
Etikett:
verklighet
måndag 30 november 2009
sveriges 00-tal: plats 1
Studio - West Coast
(Information, 2006)
Efter tre limiterade singlar på det lokala skivbolaget Service startade Studio en egen etikett och med hjälp av intäkter från illegala fester släppte man sitt första album West Coast. Även denna utgåvan var strikt limiterad och endast tillgänglig på vinyl fram tills 2007 då en reissue kallad "Second Edition" släpptes på CD och vinyl.
Första gången jag hörde Studio var i slutet av 2006, strax före släppet av deras samlingsskiva Yearbook 1. Jag lyssnade och gick vidare i stort sett, men det pratades om duon ganska mycket och på Accelerator-festivalen 07 så såg jag dem live. Hur det var kan ni läsa här.
Det kom att förändra min uppfattning helt och hållet. Samlingsskivan Yearbook 1 inhandlades och jag kommer ihåg att jag inte fick lyssna i bilen hem från Stockholm. Det var något nytt, banbrytande men samtidigt lät det som en mix av gårdagens bästa. Brittisk post-punk i en lekfull utdragen dansant baleric-kostym.
Bästa spår: Out There, Life's a Beach!
Fotnot: Länken leder till "Second Edition", den re-issue som släpptes 2007.
söndag 29 november 2009
sveriges 00-tal: plats 2
The Knife - Silent Shout
(Rabid Records, 2006)
Med Silent Shout tog The Knife hem alla de sex Grammisar de var nominerade till men återigen medverkade inte syskondoun på galan. Istället lät man göra videohälsningar. Videohälsningarna påminner väldigt mycket om musiken och framförallt om titelspårets video.
Det är en oerhört vacker skiva, bara så där vacker en genomblöt stad dränkt i ljus av olika färger. Samtidigt är det en lika läskig skiva som en mörk öde skog. Insvepande, greppande och lagom experimentell fångar den snabbt mig.
Bästa spår: Silent Shout, Forrest Families
lördag 28 november 2009
sveriges 00-tal: plats 3
The Tough Alliance - The New School
(Service, 2005)
Det viktigaste bandet för mig. Duon var bron över från poppunken till Göteborgs popscen som i sin tur formade min musiksmak. Skivan och duon som saknar kompromisser, det förundrar mig gång på gång hur popmusik kan vara så provocerande. TTA bemöts av hat och förakt av vissa medan andra ser dem som något mer än bara ett band, som en slags egen våg. Konserter, snarare upplopp i TTAs fall, består av två fyllon som knappt bemödar sig att mima, kaoset är ett faktum så fort CD-skivan går igång.
Den där kompromisslösheten återfinns i The New School och det finns ingen bättre skiva att sätta på när kvällen når klimax. Det var på hemstadens svartklubbar musiken föddes och de gör inget för att dölja det, In the Kitchen är en hyllning till dessa. Texterna må vara simpla men de tillsammans med musiken får en att känna sig fri att göra allt.
Bästa spår: The New School, Koka-Kola Veins
fredag 27 november 2009
sveriges 00-tal: plats 4
The Radio Dept. - Lesser Matters
(Labrador, 2003)
I väntan på deras länge försenade tredje album som ett tag gick under namnet Clinging to a Scheme (ironiskt eller hur?) har jag hunnit återvända hundratals gånger till The Radio Depts makalösa debut Lesser Matters. Popmelodier insvept i stora gitarrmattor är det enkelt att försvinna in i musiken och det bästa av allt är att den alltid lyckas överraska mig. Den känns väldigt betydelsefull.
Bästa spår: Strange Things Will Happen, Ewan
torsdag 26 november 2009
sveriges 00-tal: plats 5
Håkan Hellström - Känn ingen sorg för mig Göteborg
(Virgin Records, Dolores Records, 2000)
Han kanske inte har Sveriges bästa röst, han må ha lånat en och annan textrad från Morrissey samt någon melodi här och var. Vem bryr sig egentligen om det när han i stort sett definierade Göteborgs popmusik anno 2000 och tio år senare är en av Sveriges största artister (vad det nu säger).
Bästa spår: Uppsnärjd i det blå, Magiskt, men tragiskt
fredag 13 november 2009
strange things happen
Man har många gånger hört hur kunder av de större elektronikkedjorna fått använda produkter, någon annans semesterbilder på kameran till exempel. Idag undrar jag om det hände mig. Mina två säsonger av Mad Men från CDON trillade ner i brevlådan, den första säsongen saknade den där plasten som brukar insvepa fodralet, men det är inte det som stör mig utan vad den innehöll. Det fanns inga spår av personliga materiell, snuskiga saker etc utan mitt paket kom med en extra "Disc 2". Visst kan det tyckas vara bra att ha en skiva i reserv om den skulle misshandlas på något sätt men den positiva aspekten bleknar när man inser att den där extra skivan har tagit den tredje skivans plats, således saknas "Disc 3". Vad fan liksom?
Så, CDON, skulle jag kunna få min tredje skiva också?
Etikett:
business,
felanämlan,
mad men
måndag 9 november 2009
barriärer
Idag firas tjugoårsjubilemumet av murens fall i Berlin. Då var det Östtyskland som slog upp en mur igenom centrala Berlin, en symbol över hur det Kalla Kriget delade Europa och en ännu större symbol som riven, över återförenande av en stad och ett folk. Nu öppnas Europas gränser mer och mer men det finns fortfarande murar i andra delar av världen.
Något man inte alls hör lika mycket om som Berlinmuren är barriären som Israel bygger på Västbanken. Ett land får bygga en mur på eget territorium, det gjorde faktiskt Östtyskland men Israel bygger även på ockuperad mark vilket den Internationella domstolen i Haag har påpekat. Får den muren så pass lite uppmärksamhet för att den är byggd av en "västvänlig" stat?
Förhoppningsvis kan vi snart även fira en annan murs fall!
Etikett:
politik,
verklighet
söndag 8 november 2009
another crime scene getaway
Varför läser man egentligen Aftonbladet? Det är ju knappast för att få de mest välskrivna nyheterna helt neutralt perspektiv. Skvallersektionen och reklamen har fått ta överhand över deras webbplats och det enda som är någorlunda givande att läsa är de rosa sidorna. Men så idag fick jag ovärderlig information av en nyhetsartikel, en man i franska Lyon stal en värdetransportbil från sitt jobb innehållandes €11,6 miljoner. Han söks nu av polis och så här lyckas man enligt Aftonbladet att komma undan med 120Mkr.
- Blev en mönsteranställd under tio år.
- Bröt med flickvännen och familj.
- Började arbeta med oerfarna kollegor.
- Tömde sina konton.
- Fick med sig en andra nyckel till bilens säkerhetsskåp. Den skulle ha lämnats kvar på stationen.
- Övertygade kollegorna att gå in hos en kund.
- Stängde av sin mobiltelefon och värdetransportens gps.
- Bytte fordon.
- Försvann.
Etikett:
rättssäkerhet,
skitsnack
lördag 31 oktober 2009
district 9

I över tjugo år har utomjordingar levt instängda i slumområdet District 9 i Johannesburg, Sydafrika. Slumområdet kan liknas vid kåkstäderna runt om Rio de Janeiro och levnadssituationen är hård. Utomjordingarna vill återvända till sitt moderskepp som svävar över staden för att kunna återvända hem men människorna och vapentillverkaren och säkerhetsföretaget MNU förhindrar det. Istället gör man oetiska experiment för få tillgång till deras avancerade vapentechnologi.
Efter 28 år beslutas det att utomjordningarna, eller räckor som nedsättande kallas ska avvisas från District 9 till ett koncentrationsläger kallat District 10. Operationen ska ledas av MNU-anställde Wikus van de Merwe.
Ur ett dokumentärt perspektiv får man se hur kommandosoldaterna går från skjul till skjul och trakasserar utomjordningarna. Det hela känns väldigt politiskt laddat och människan framställs som elak. Snart hittar van de Merwe ett främmande föremål, det visar sig vara utomjordiskt biokemisk vätska och han råkar få det över sig. Han börjar må illa och en mutation påbörjas. Snart tvingas han själv fly in till District 9.
Filmen, som är baserad på kortfilmen Alive in Joburg är väldigt rå och smutsig väcker tankar kring kulturkrockar och invandring. Samtidigt känns konceptet väldigt fräscht och intressant. Absolut en av de bästa actionfilmer jag har sett i år.
fredag 30 oktober 2009
rolighetsteorin
Visst har man hört många gånger att man kanske skulle ta trappan istället för rulltrappan eller hissen. Hur som helst är det lika tråkigt varje gång rulltrappan står still på morgonen och man tvingas gå upp för den. Kanske kunde man göra det lite roligare att gå upp för en trappa? Det ville Volkswagen pröva och förvandlade därför trappan ned till Odenplans tunnelbanestation till ett piano.
Jag kan tänka mig att det är roligt för stunden men inte för en pendlare som stiger av och på där varje dag. Och utseendet, det är fantastiskt! Varför har ingen gjort en pianotrappa förut? Jag har i alla fall aldrig sett någon förut. Ni finner andra rolighetsteorier på här.
Etikett:
advertising,
framtid,
hjältar
torsdag 29 oktober 2009
guy walks in to an advertising agency
Spoilervarning för Mad Men
Etikett:
advertising,
beroende,
mad men,
sjb,
tv-serie
lördag 17 oktober 2009
mad for it
Skivbolag har på senare år blivit något av ett hatobjekt för många, men som med allt annat finns det undantag. Det finns skivbolag som inte bara riktar in sig på att släppa reissues och samlingskivor, även om artisterna inte är för idén. De här små fantastiska "indie"-etiketterna som sätter musik och nöje framför pengar. Mad For It är ett sådant bolag och de släpper sin musik digitalt och gratis, om du vill kan du självklart betala också.
På fantastiska Mad For It ligger lika fantastiska Parker Lewis. Emil Johansson som han egentligen heter har troligtvis samma kärlek till New York som Woody Allen. I våras släppte han ett självbetitlat album som anspelade helt och hållet på äpplet, i länken får ni lov att ladda hem en av årets bästa skivor. Får några veckor sen passade han även på att släppa en av årets EP:s. New York är utbytt mot Stockholm och språket är denna gång svenska, självklart får Rak som en pil gratis också. Gillar ni det går det betala, i alla fall för Rak som en pil på Klicktrack.
torsdag 15 oktober 2009
lars lagerbäck
Gång på gång har vi hånat och skrikigt åt Lars Lagerbäck. Jag har aldrig förstått vilka krav svenska folket har på vårt fotbollslandslag, är det medalj i varje slutspel? Vi har en spelare som är tillräckligt bra för att spela sig igenom till ett slutspel i ett EM eller VM. Vi får vara nöjda med att Lagerbäck tagit oss till fyra raka mästerskap (fem raka om man räknar in Tommy Söderberg). Sverige har aldrig tidigare lyckats med det.
Vid VM 2002 i Japan/Sydkorea tog man sig vidare som gruppetta ifrån "Dödens grupp", där man slog ut Argentina. Sedan var vi ett stolpskott från kvartsfinal. Under EM 2004 slog man ut Italien genom ett klackmål av Zlatan och föll sedan efter en straffläggning mot Holland. Även där hade vi ribb- och stolpskott.
I VM 2006 slogs man ut av hemmanationen Tyskland i åttondelsfinalen. Tyskland som var ett av turneringens bättre lag tog brons. I Lars Lagerbäcks sista mästerskap, EM 2008 i Österrike/Schweiz tog man sig inte vidare från den tuffa gruppen där två av turneringens bäst spelande lag fanns, Ryssland och Spanien. Sverige var närmast (utöver Italien) att rå på mästarna Spanien då David Villa ordnade spansk seger på tilläggstid.
Det är inga dåliga resultat för Sverige, vi är ingen stor fotbollsnation. Nu kanske vi borde tagit en match mot Danmark i det senaste kvalet. Jag ser dock fram emot ett nytt landslag med en ny ledare som förhoppningsvis överträffar Lagerbäck.
Men tack för den här tiden, tack för framgångarna och lycka till i framtiden Lars Lagerbäck.
onsdag 14 oktober 2009
some sort of paradise
Svep in dig i en filt och slå dig ned i soffan eller vira in dig i halsduken och ge dig ut i höstmörkret. Mitt tredje blandband passar ganska okej för det ändamålet. Det är en timma med shoegaze, ambient, lite techno samt dubstep och så en Durutti Column låt.
Låtlista:
1. Jatun - Voila and the Case
2. Slowdive - Country Rain
3. The Radio Dept. - Brobygatan
4. Robin Guthrie - Some Sort of Paradise
5. The Rice Twins - The Signifier
6. The Durutti Column - Gun
7. Bloc Party - Where is Home? (Burial Remix)
8. Gui Boratto - No Turning Back
9. The Abbasi Brothers - Stacey's Day Parade
10. Boy in Static - Where it Ends (Helios Remix)
11. port-royal - Putin vs Valery
Etikett:
blandband
fredag 9 oktober 2009
tisdag 6 oktober 2009
hjältar
För sju år sedan gick Malawi, ett land i södra Afrika igenom den värsta torkan någonsin. Det ledde till tusentals dödsoffer och fattigdom. Den då fjortonårige William Kamkwamba blev utsparkad från skolan för att han inte hade råd att betala de 80 dollar som skolavgiften låg på. Något man inte kunde ta ifrån honom var viljan att hjälpa till och förändra. Dagarna spenderade William på biblioteket där han fick syn på en bok med fotografier av väderkvarnar. Utan storhetsvansinne tänkte han, "om de kan skapa elektricitet av vind så kan jag också försöka".
Han drev omkring på soptippen för att leta efter saker att använda. Byns invånare och även hans mor sa att han hade blivit galen. Kanske slogs han mot väderkvarnar men med cykeldelar, bilbatterier och platsrör lyckades han på tre månader färdigställa ett vindkraftverk. Nu har William färdigställt ytterligare fyra, varav det högsta är runt elva meter. De pumpar vatten och framställer elektricitet. Från grannbyarna kommer de och laddar sina mobiltelefoner eller för att lyssna på radio. Fått en bok skriven om sig och blivit uppmärksammad av Al Gore går nu William Kamkwamba på väldigt bra skola i Syd Afrika. Detta är vad jag kallar en sann vardagshjälte.
Etikett:
hjältar,
verklighet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)