way out west 2009

På torsdag smygstartar som vanligt Sveriges bästa festival Way out West med sitt klubbprogram. Jag köpte biljett redan i våras och även om jag har varit lite tveksam till festivalens line-up under vissa perioder så räcker det med att skumma igenom spelschemat för att se att Way out West har det bästa startfältet i år igen, trots att de saknar ett riktigt dragplåster som Neil Young eller Kanye West innebar föregående år.

Men som sagt på torsdag börjar det. Göteborgarna har redan börjat festa i och med sitt kulturkalas något jag inte ska delta i. För er som ska, kan jag rekommendera Junior Boys, de spelar klockan 22 i morgon (tisdag) på Kungstorget. Annars har arrangörerna planerat det så katastrofalt att det sevärda på Kulturkalaset är på torsdagen och krockar på så sett med Way out West:s klubbprogram. Hur som helst kommer jag med största sannolikhet gå till Parken på Vasagatan för att se Göteborgarna i Fontän på torsdagen. Som om inte det mystiska space-disco-pop-bandet vore nog bjuds man även på Skriet och St Vincent. Skriet är ett Stockholmsband som släpper sitt debutalbum i höst. Här kan man lyssna på Ben § Hjärtan. St Vincent som tidigare spelat ihop med Sufjan Stevens har släppt två kritikerrosade pop-album. Tror att det kan bli riktigt fina spelaningar alla tre.

Det enda egentliga alternativet på torsdagen är Kajskjul 8 där Joel Alme samt Broder Daniels Theodor Jensen spelar sitt nya soloprojekt. Där emellan ska även en "hemlig artist" spela. De känns dock lite tråkigare än Parkens artister och Joel Alme dyker upp ganska frekvent på festivaler och gjorde dessutom ingen övertygande spelning på Emmabodafestivalen, troligtvis kommer också Theodor Jensen att förekomma flitigt runt om i Sverige nästa år. Sen ska jag erkänna att artisterna Hajen, Lonely Dear och framförallt El Perro Del Mar i Annedalskyrkan är ganska intressanta. Men tyvärr är det 13-årsgräns och det säljs således inga förfriskningar.

Fredagen är på förhand den intensivaste dagen. Där ligger Bon Iver, Beirut, Grizzly Bear och Band of Horses i stort sett mitt på varandra. Man bör hur som helst hinna se ganska mycket från alla fyra med prioritet på den lågmält vackra stämman från Justin Veron i Bon Iver. När den hektiska inledningen är avklarad är det lite lugnare, Robyn eller Florence and the Machine finns att se innan Wilco kliver upp på Azalea-scenen. Country-pop-bandet från USA krockar med Markus Krunegårds band Laakso men jag kommer nog välja Wilco i och med att deras nya skiva är väldigt bra. Annars har jag inte lyssnat speciellt mycket på varken Laakso eller Wilco.

Efter det blir det riktigt intensivt igen. Fem band på fyra timmar. Av dessa fem blir Glasvegas bortprioriterade direkt. Antony & the Jonhsons tillsammans med Göteborgs Symfoniker måste jag i alla fall se lite grann av, det kommer vara storslaget. Efter det är nästa stora band Röyksopp som spelar i tältet. Den norska electroduon kommer med all sannolikhet att gästas av Robyn och Karin Dreijer Andersson. Det kommer blir trångt och svettigt. Strax efter Röyksopp spelar dagens stängningsakt Arctic Monkeys och samtidigt spelar Fever Ray. Brittisk rock eller svensk visuell mystik-pop signerad The Knife? Jag har inte bestämt mig än, kanske hinner man lite av båda.

Klubbkvällen på fredagen är väldigt tunn, finns väl egentligen två namn som intresserar mig, Echo and the Bunneymen samt Andrew Bird. Tror inte jag hamnar på någon av dem dock utan jag går dit sällskapet tar mig.

Lördagen blir lite lugnare. Tyvärr har ett par av de mest sevärda fått dåliga tider. Till exempel så spelar Patrick Wolf redan klockan ett. Hur som helst måste jag se denne britt. Undra vilken hårfärg han har nu? Efter det spelar [ingenting], som jag talade om lite i förra posten, här. Det positiva är att de båda spelar på tält-scenen, vilket innebär att det förhoppningsvis är lite mörkare. Det gör däremot inte Vampire Weekend, de spelar på festivalens största scen strax innan klockan fyra. Vi får hoppas att de inte är några riktiga vampyrer, då solljus inte är deras grej. Hur som helst blir det nog en trevlig tillställning. Tråkigt nog krockar Vampire Weekend med Olle Ljungström som i våras turnerade i rullstol efter att ha brutit benen.

Efter det har vi ännu en krock, antingen ser man det tunga hip-hop-namnet NAS eller Florence Valentin igen. De sistnämnda var riktigt bra på Emmabodafesitvalen men efter att ha sett dem två gånger nu så kanske det är roligare med NAS. Vi får se.

Lördagen fortsätter med tunga namn i form av Basement Jaxx, som jag inte är riktigt vän med än. Det är alltså ingen hög prioritet på dem. Men det är My Bloody Valentine, shoegaze-gudarna från Irland som inte släppt en skiva efter Loveless 1991. Tunga gitarrmattor och kittlande oljud på absolut högsta volym. Glöm inte öronpropparna hemma!

Avslutar Way Out West gör sedan den söta britten Lily Allen. Med två bra album i bagaget hoppas jag det håller även live. Sedan blir det första bästa spårvagn till Trägår'n där de experimentella New York-borna (inte Animal Collective utan) Gang Gang Dance och framförallt shoegaze-punkarna Deerhunter spelar. Utöver det spelar även Let's Wrestle på Trägår'n.

Här finns ett detaljerat spelschema.