hoppas på revolution

"Piratkopieringen är ett hot mot nya, oetablerade filmare och artister. Det säger Arn-skådespelaren Joakim Nätterqvist och välkomnar därför Ipred-lagen." - skriver Aftonbladet (i en artikel som visade sig vara några månader gammal, men jag kan inte motstå att publicera detta).

Jag förstår inte hans resonemang, jag hade köpt det om ord som "nya" och "oetablerade" hade bytts ut mot deras raka motsatser. För i och med IPRED får nya, oetablerade filmare och artister inte alls samma möjligheter att marknadsföra sig på.

För inte heller är det riktigt lagligt att släppa sitt material gratis på internet. Detta är inte på grund av IPRED utan tack vare Stim ("Stim bevakar de ekonomiska rättigheterna åt svenska och utländska kompositörer, bearbetare, textförfattare och deras förlag. När deras musik framförs offentligt eller spelas in tar Stim betalt för detta och fördelar sedan pengarna mellan dem som äger rättigheterna till musiken.")

Nu kanske ni tycker att Stim verkar vara jättebra för en artist och det är de till en viss del. Men, när en artist vill trycka upp en skiva kräver tryckeriet (kanske går att kringgå om man trycker utomlands, vilket Sverige som helhet förlorar på) ett intyg från Stim/Ncb som bevisar att upphovsmannen gått med där.

När man väl har gått med i Stim förlorar du en del av rättigheterna till dina egna verk. I detta fallet var det en oetablerad musiker som hade för avsikt att trycka upp en CD-skiva och samtidigt ha låtarna fritt nedladdningsbara på sin egna hemsida. Det sätter Stim stopp för, är du medlem där får du inte längre göra vad du vill med din musik, med andra ord får du inte sprida den gratis även om du vill.

Varför inte låta artisten sprida sin musik fritt och samtidigt ge upphovsmannen rätt att trycka en CD och få "radiopengar" med mera?

Musikindustrin är död och upphovsrätten är föråldrad. Regler och licenser som sätter käppar i hjulen för såväl artister som konsumenter. Jag hoppas på revolution.